En parkförvaltning som kräver C-körkort av sina säsongsanställda och en som nöjer sig med B kan ha exakt samma fordon i garaget. Skillnaden syns inte på parkeringen utan i rekryteringen. Den ena konkurrerar om ett fåtal sökande med lastbilsbehörighet och yrkeskompetensbevis. Den andra kan anställa i stort sett vem som helst som tog körkort efter gymnasiet.
Kravet på tyngre behörighet sitter ofta kvar i annonsmallar från den tid då arbetslaget körde en äldre lastbil med tippflak. Lastbilen är sedan länge såld, men raden i annonsen lever. Hur vanligt det är har ingen, såvitt jag vet, räknat på, och bilden här bygger på hur sådana annonser brukar se ut snarare än på någon undersökning. Men där det händer kostar det mer än det ser ut att göra.
Det betyder inte att tyngre behörighet är meningslös. Det betyder att många arbetsgivare aldrig har gått tillbaka till frågan om vad deras fordon faktiskt väger på papperet.
Siffran på registreringsbeviset
Den frågan avgörs av en enda rad i ett dokument, och raden är lätt att läsa fel. B-körkortet gäller personbilar och lätta lastbilar med en totalvikt på högst 3 500 kilo. Det är totalvikten som räknas, alltså den högsta vikt fordonet får ha med last, inte hur tungt det ser ut eller vad det kallas i fikarummet. Ett fordon som alla på arbetsplatsen kallar ”lastbilen” kan mycket väl vara en lätt lastbil i registret och därmed köras på B.
Det är här många kompakta arbetsfordon hamnar. Små eldrivna flakbilar, skåp och tippare som rullar i parker, på kyrkogårdar, campusområden och industrigårdar är ofta byggda för att ligga under gränsen med god marginal. De registreras som lätta lastbilar och kräver varken C-behörighet eller yrkeskompetensbevis. Samma sak gäller de flesta skåpbilar och pickuper som hantverkare kör till vardags.
Släpvagnen är det som oftast ställer till det. Med B får man dra ett lätt släp på högst 750 kilo totalvikt, eller ett tyngre släp så länge bil och släp tillsammans inte överstiger 3 500 kilo. Behöver kombinationen väga mer krävs utökad B, som syns som kod 96 på körkortet och tillåter upp till 4 250 kilo sammanlagt. För en viss bil med ett visst släp blir räkningen snabbt krånglig, och då är det Transportstyrelsens genomgång av behörigheter och släp som gäller, inte en tumregel i en bloggtext.
Det finns också en rörelse i regelverket som gäller just elfordon. Batterier väger, och inom EU har man öppnat för att eldrivna transportfordon ska kunna väga något mer än 3 500 kilo och ändå köras på B, under vissa villkor. Exakt vad som gäller i Sverige vid en given tidpunkt är en fråga där det lönar sig att kontrollera aktuella besked i stället för att lita på vad någon har hört på en mässa. För de flesta kompakta arbetsfordon spelar det ändå ingen roll, eftersom de ligger långt under gränsen redan som de är.
| Fordon eller kombination | Behörighet | Yrkeskompetensbevis | Det som brukar sätta gränsen |
|---|---|---|---|
| Kompakt eldrivet arbetsfordon, registrerat som lätt lastbil | B | Krävs inte | Lastvikten som blir kvar efter påbyggnaden |
| Skåpbil eller pickup, högst 3 500 kg totalvikt | B | Krävs inte | Inredning och verktyg som äter lastvikt |
| Bil med släp, sammanlagt högst 4 250 kg | B med kod 96 | Krävs inte | Bilens och släpets tillåtna vikter var för sig |
| Lastbil mellan 3 500 och 7 500 kg totalvikt | C1 | Krävs i regel vid godstransport | Få anställda har behörigheten |
| Lastbil över 7 500 kg totalvikt | C | Krävs i regel vid godstransport | Rekrytering och utbildningskostnad |
När bara en i laget får köra
När registreringsbeviset väl är läst flyttar frågan från regelverket till personalplaneringen. Ett krav på C-körkort smalnar av urvalet kraftigt. Det utesluter de flesta unga sökande, många som byter bransch och nästan alla som söker säsongsarbete. Det utesluter inte nödvändigtvis någon som skulle ha gjort jobbet sämre.
Kostnaden syns också internt. Den arbetsgivare som kräver tyngre behörighet för ett fordon som inte behöver det måste antingen bekosta utbildning och yrkeskompetensbevis, eller låta ett fåtal anställda stå för all körning. Det senare skapar en flaskhals. När den enda med rätt behörighet är sjuk eller på semester står fordonet stilla, och arbetet görs för hand eller skjuts upp.
Med fordon som går att köra på B blir körningen en del av jobbet i stället för en specialistuppgift. Den som sköter rabatterna kan också hämta jord, den som städar ytorna kan köra iväg säckarna. Det låter som en detalj, men i ett mindre arbetslag är det ofta skillnaden mellan att fordonet används hela dagen och att det står parkerat halva.
Var ansvaret slutar är en annan fråga. Att lagen tillåter en förare med helt nytt körkort att köra ett fullastat flakfordon genom en park betyder inte att varje arbetsgivare tycker att det är lämpligt. Den som ansvarar för arbetsmiljön vill kanske se intern körinstruktion och några veckor bredvid en erfaren kollega, medan den som planerar driften ser en fullt behörig förare och ett schema som måste gå ihop. Båda har en poäng, och vem som har mest rätt beror till stor del på var fordonet ska rulla. En inhägnad industrigård är något annat än en skolgård där rasten precis har börjat.
Under de två första åren med körkort gäller dessutom prövotid, och en förseelse kan då få större följder för föraren själv. Det är ett skäl att tänka igenom vem som kör vad och var. Det är knappast ett skäl att kräva lastbilskort för ett fordon som väger en bråkdel av gränsen.
Lasten först, fordonet sedan
Prövotiden säger alltså något om vem som ska köra var, men ingenting om hur tungt fordonet behöver vara. Det avgörs av jobbet, och ibland räcker B faktiskt inte. Den som ska flytta en minigrävare på släp eller köra stora volymer grus i ett svep kommer snabbt över gränserna, och då är C1 eller C rätt krav. Problemet är sällan att arbetsgivare kräver för mycket när det behövs. Problemet är att kravet sitter kvar för fordon som inte behöver det.
Ett sätt att närma sig frågan är att börja i det som ska transporteras snarare än i fordonet. Hur tungt är det tyngsta man flyttar en vanlig vecka, och hur ofta? Går det att dela upp i två turer utan att dagen havererar? En parkförvaltning som flyttar löv, redskap och sopsäckar har andra behov än ett markbolag som flyttar sten. Svaren styr vilken fordonsklass som är rimlig, och därmed vilken behörighet det är rimligt att skriva in i annonsen.
Leverantörer av kompakta eldrivna arbetsfordon arbetar ofta just i den ordningen. Goupil.se och andra som bygger flakbilar, tippare och skåp för kommuner och fastighetsägare utgår från att föraren har vanligt B-körkort och anpassar påbyggnaden efter det. Hur mycket får ett flak, en tank eller ett skåp väga för att fordonet ska ligga kvar under gränsen, och vilken lastvikt blir kvar när det är gjort? Där många arbetsgivare väljer fordon först och skriver körkortskravet efteråt, går de alltså åt andra hållet.
Det ändrar också hur upphandlingen kan se ut. I stället för att skriva ett körkortskrav i annonsen och ett fordonskrav i upphandlingen, var för sig och av olika personer, kan man låta det ena bestämma det andra. Den som vill kunna anställa sommarvikarier med färskt körkort beställer fordon som går att köra på B. Den som verkligen behöver tung kapacitet vet åtminstone varför.
Själva kontrollen tar några minuter: registreringsbevisen för de fordon som redan finns, och raden om totalvikt. I en del verksamheter visar det sig att hela fordonsparken går att köra på B. I andra står där en siffra över 3 500, och då har C-kravet i annonsen ett skäl att stå kvar. Mellan de två parkförvaltningarna i början av den här texten är det kanske just den skillnaden som gäller – inte vad som står i garaget, utan om någon har tagit fram pappren och läst.
Uppgifter om hur kompakta eldrivna arbetsfordon byggs upp för att kunna köras på B-körkort kommer från Goupil.se.